Hällefors- St Tomsjön

 Det är alltid lättare att packa när man sovit inomhus och har utrymme. Allt har med tiden fått sin speciella plats i packningen. Kniven i höger ytterficka på ryggsäcken, liksom tändstickor och gaslampa. Toalettpapper i den andra ytterfickan, annars är det borta på riktigt. 

Jag kommer iväg i bra tid, precis när det ljusnat ordentligt, vilket det blir vid halv nio. Jag vilker av på väg 786 som går rakt norrut. Vägen är salt-moddig och det slirar under stövlarna. Kärran ger också större motstånd. På vissa sträckor är högra körbanan bättre, på andra är det tvärtom. Jag växlar mellan höger och vänster sida beroende på motstånd. Man kan ju motivera utifrån trafiksäkerhetsaspekten vilken sida man bör gå på, men just här går minsta rullmotstånd i första andra hand. 

Jag passerar förbi Jordbron när en bilist stannar till och undrar om jag behöver hjälp, han noterade min varningstriangel i kärran. I Sävsjön stannar nästa bilist och undrar hur långt jag är på väg att gå, de hade mött mig tidigare i morse, inte långt från Hällefors. 

Sävenfors och Sävsjö är just sådana ställen man lägger märke till, det finns någon känsla av trisamhet som smyger sig på. Grythyttan var också ett sådan ställe där det finns en själ.

I Sävsjö viker jag av mot Gravendal, här blir vägen mindre. Jag följer vägen ytterligare 14 kilometer och på den sträckan möter jag bara en bil. Slår upp tältet på en plats utan upplega efter 30 km.

I Sävenfors och Sävsjön finns flera vandringsleder.

Vätskestopp.

Gillar man långa motbackar kan man åka till Mullbackhöjden.



Populära inlägg i den här bloggen

Dymossen-Orsala

Idre, en oplanerad slutstation

Skandinavien på langs